Europas spelare minskar

Antalet licensierade boulespelare i Europa har blivit omkring 10 000 färre de senaste tre åren. Trots att det ökar i merparten av medlemsnationerna. I december 2015 fanns 384 328 licensierade spelare i Europa. Mer än tre fjärdedelar av dem i Frankrike. Sverige, som länge varit den sjätte största nationen sett till antalet spelare, har blivit omsprungna av Turkiet och sjunker till sjunde plats.

Trots att antalet licensierade spelare ökar i mer än hälften av de 35 europeiska bouleförbunden – inklusive det franska – minskar den sammanlagda summan med ungefär 10 000, eller 2,5 procent.
Det framgår av den undersökning det europeiska förbundet, CEP, i slutet av förra året gjorde bland sina medlemmar, och som nu sammanställts. Sist det gjordes var 2012.
– Vi kan se en signifikant förlust av spelare sedan dess, kommenterar CEP:s ordförande Mike Pegg.
Mer än tre fjärdedelar av de europeiska boulespelarna har sin licens i det franska förbundet som är överlägset störst. Nu i ännu högre grad än 2012 – sjutton gånger större än det näst största förbundet.
De franska licenserna är knappt tusen fler än för tre år sedan, vilket innebär en ganska marginell ökning när det sammanlagda antalet är närmare 300 000.
Men i Spanien, som tidigare var näst störst, har antalet licenser halverats och landet är numera det femte i storleksordning. Holland, som numera är Europas näst största förbund, och Belgien har fler, liksom Tyskland – trots att också de tyska licenserna har minskat avsevärt, med en dryg femtedel.

Licenssystemen kan skilja sig avsevärt mellan länderna
De största ökningarna hittar man i det minsta av fjolårets EM-länder, Bulgarien, som ändå inte har fler än 295 licenser och i Turkiet, som nära nog fördubblar antalet licenser, och numera är större än Sverige med drygt 9 000 licenser, varav en fjärdedel juniorer.
Turkiets nya licenssystem kan vara en del av förklaringen och det är omöjligt att säga hur stor ökningen i realiteten är.
– Det är ganska komplicerat. Fram till för några år sedan var det det turkiska förbundet som utfärdade licenser. Numera använder de sig av myndigheterna i 81 olika städer. Och i skolorna har de ett annat registreringssystem, vilket kan förklara de många juniorerna. Dessutom omfattar licenserna inte bara boule petanque utan också Raffa och Lyonnaise, samt i vissa fall bowling och dart. Förbundet kan inte veta om licensinnehavaren spelar petanque eller inte och jag skulle tro att siffrorna vi fått av turkarna är deras bästa gissning, förklarar Pegg.

Viktiga frågor måste ställas
Någon säker förklaring till att licenstalen sjunker har den europeiske ordföranden inte.
– Jag ser vilka förbund som redovisar minskade siffror och undrar vad det är de gör. Kanske har det med det finansiella klimatet att göra, kanske beror det på någon intern politik – det är svårt att veta, säger han.
Men han betonar att det inte finns någon anledning att komma med domedagsprofetior.
– Innan vi har mer detaljerade kunskaper är det varken nödvändigt eller bra. Men jag tycker att vi måste titta ordentligt på siffrorna och ställa de frågor de väcker.
– Hur kommer det sig att de svenska licenserna minskar? Visserligen bara med 192 stycken – men om varje förbund tappar 200 licenser har vi i Europa omedelbart förlorat 7000.
Kan CEP göra någonting för att bromsa eller – ännu hellre – vända utvecklingen?
– Jag är inte säker på att CEP kan göra mer än det vi redan gör. Som du vet organiserar vi mästerskap för alla spelarkategorier – juniorer, U23, vuxna, veteraner, klubbar – och i olika format: herrar, damer, singel, trippel och så vidare. I grund och botten är CEP en administrativ organisation, men vi planerar att i framtiden också kunna erbjuda utbildning för domare och kanske för coacher – allt beror på resurser.
– Jag tycker att rekrytering och förvaltning av medlemmar är ett typiskt uppdrag för klubbarna. Vi i CEP, våra medlemsförbund och deras regionala instanser kan bidra genom att se till att det finns en god struktur med rättvisa regler, utbildningar, möjligheter att förbättra och utmärka sig. Men merparten av medlemmarna rekryteras via deras klubbar, familjemedlemmar eller vänner, konstaterar Pegg.

Ont om kvinnor och ungdomar
Den största åldersgruppen i Europa är seniorer, 23–54 år, men den är bara aningen större än veteranerna över 55. Bara en tiondel av spelarna är under 23.
Och bara en femtedel av spelarna är kvinnor.
– Vi skiljer oss inte från många andra sporter som också har en mycket större andel män än kvinnor. Kanske beror det på att somliga kvinnor inte tycker att det är speciellt attraktivt att kasta stålklot. Eller kanske vår sport inte har en tillräckligt lockande image, säger Pegg och konstaterar att det finns fler frågor att ställa.
Bland spelarna under 23 år är andelen kvinnliga medlemmar närmare en fjärdedel och möjligen skulle man välvilligt kunna tolka det som att förhållandet sakta är på väg mot större jämlikhet.